Jaha…nu är det då paus för oss sångare som inte skall medverka i det så kallade ”Carita-verket”, ända till november! Ja, herrejemine – detta känns verkligen konstigt. Varje tisdag kommer man osökt och tänka på sångarsystrarna i Helsingfors, och undrar om man kanhända missar nå’n viktig (eller inte så viktig, men spännande och rolig) information. Jag kan ju säga att jag styrt stegen mot busshållplatsen och buss nr 132 mot sta’n alldeles i onödan – nu under sångpausen – och detta inte bara EN gång! *fniss* . På jobbet är det väl meningen att jag borde nynna och memorera de barnasånger det är meningen att jag skall sjunga med barnen, och ändå ringer ”skogens ljusa dotter” och ”Moment musical” av Mia Makaroff innanför skallbenet, speciellt nu då höstens visar sig i granna färger i parken där jag står och övervakar mina små klienter. Nåväl, tids nog får jag också sjunga dessa sånger igen. Snart, snart…