… aldrig mer … Ibland kan den tanken skänka tröst, men ibland blir man också vemodig – var det förbi nu redan? I förrgår uppträdde Evivakören äntligen på Carita Holmströms kompositionskonsert med verket som hon skrev för oss år 2012. Vi hade jobbat hårt, egentligen överraskande mycket med tanke på att musiken borde ha varit oss bekant. Ändå fick vi fila rätt mycket på insatser och stämmor och så hade vi ju också en fin ny regi av Lidia Bäck att pränta in! Det var verkligen spännande att stega in i konsertsalen tre timmar innan showtime för att pröva sig fram hur verket skulle sitta där. Vilken fantastisk akustik i G18:s festsal! Men också helt annan än vi var vana vid, så det blev lite sista-minuten justeringar, både vad gäller musik men också lite ny regi eftersom själva utrymmet vi skulle röra oss i var annorlunda. Men vi klarade oss med den äran! Publiken, Carita, Hanna och Lidia var nöjda och det kändes bra i kören också – härligt! Fast lite fnissigt blev det emellanåt när vi fick konkurrera om publikens uppmärksamhet med jazzbandet som drog på för allt vad tygen höll i våningen under.
Eviva på G18 4.11.2014